Dessa  texter som vi hämtat från Raphael Latasters bok ”Was the New Testamente Originally Written in Greek”, är exempel på hur Zorba (de okända som översatte NT från arameiska till grekiska) missförstått eller förväxlat arameiska ord.

Luk.13:33

”Men idag och i morgon och i övermorgon måste jag vandra vidare. Ty en profet kan inte dödas någon annanstans än i Jerusalem.” (Sv. Folkbibeln)

I denna vers har man förmodligen gjort en förväxling vid översättningen till grekiska mellan ”vandra” och ”arbeta”. Det grekiska ord som används betyder ”gå” eller ”vandra”, men det ger inte mening åt sammanhanget, eftersom han i versen tidigare talade om det arbete som han måste utföra.

Motsvarande ord i arameiska Pershitta är ”aseor”, som betyder ”arbeta”.

Roten till detta ord har många betydelser som: besöka, resa, att arbeta och påverka. Här är några ord som kommer från denna rot: Biskop (han reser och besöker), handling (eftersom den påverkar).

Jeshua talade här om att han måste göra de gärningar han blivit sänd för att göra, inte om hans vandringar. Det är tydligt att Zorba (så kallas de okända som översatt NT till grekiska) missförstått ”aesor” och översatt det med ”vandra”. 

Luk.19:17-19

”Då sade kungen: Bra, du gode tjänare. Eftersom du har varit trogen i det minsta skall du härska över tio städer. Den andre kom och sade: Ditt pund har gett fem pund till. Kungen sade till honom: Du skall härska över fem städer.” (Sv. Folkbibeln)

Denna text handlar om en förnäm man som åkte bort för att få konungslig värdighet. När han blivit kung återkommer han och vill att hans tjänare redovisar vad de gjort med de pund som de anförtrotts. De som förvaltat dem så att de förmerats blev belönade med att styra över städer.

Den arameiska texten säger att tjänarna blev anförtrodda små mynt som heter ”menin”. När den förnäme mannen kommer tillbaka som kung ger han dem ”kakrey”, det största myntet av silver eller guld, så tungt att ett enda mynt är vad en man orkar bära. Översättarna gjorde troligen ett misstag när de förväxlade det arameiska ordet ”kakra” (pl. kakrey)  = stort mynt, med ”karkha” som betyder ”provins”. Skillnaden i arameiskan mellan dessa två ord är i stort sett bara en prick och de kan lätt förväxlas.

Det är inte heller troligt att en förnäm man har så många städer under sig att han kan dela ut så många. Det troliga är att det handlar om en man som skulle upphöjas till att bli en stads-kung, en som endast regerade över en stad.

Något som var karaktäristiskt för Österns länder var att man först anförtrodde en mindre summa för att se om förvaltaren var ärlig och duktig. Texten säger att det var på grund av deras förmåga att förmera sina små mynt genom att göra affärer, som de blev belönade med en större summa pengar. Att vara en god affärsman är ju inte heller vad man främst söker när man vill ha en styresman över en stad.